Gott nytt år 2018!

Gott nytt år 2018! önskar vi inom Får jag lov?-projektet till alla er som följer vår blogg. Vi ser fram emot att mycket spännande ska hända inom projektet detta år. Foto: Pixabay bildbyrå

God fortsättning på det nya året! Det önskar vi inom Får jag lov?-projektet till  er som följer vår blogg.

Vi börjar rulla igång igen så smått efter ledigheterna över jul och nyår. Efter ett intensivt år 2017 ser vi fram emot ett nytt spännande 2018. Många intressanta saker kommer förhoppningsvis att ske inom projektet även detta år, bland annat börjar våra testmiljöer att komma igång på allvar. Vi kartlägger och testar alla steg i bygglovsprocessen- från idé till arkiverat slutbesked utifrån vår första prototyp ”serietillverkad villa på jungfrulig mark med en ny detaljplan”.

Vi kommer också att fortsätta vår utbildning i förvaltningsgemensamma specifikationer, FGS, med Riksarkivet. Jan Aspenfjäll och Karin Bredenberg kommer att vara föreläsare och utbildare. Målet är att vi har kommit längre i Får jag lov?-projektet och att vi har kartlagt våra testmiljöer utifrån vilken information vi kommer att hantera och vad som eventuellt så småningom kan vara ett underlag för en framtida FGS.

Vad är då en FGS? Jo, FGS underlättar överföring av information mellan olika system. FGS:er kan användas för överföringar mellan olika verksamhetssystem, men även mellan verksamhetssystem och ett e-arkiv. De kan även användas som underlag för utveckling av e-tjänster. Inom Får jag lov?-projektet är det arbetspaket AP4 som ska ta fram förslag till FGS:er utifrån ett resultat i projektet.

 

När det gäller FGS för byggfasen – kommer vi dels att vara generella men även befinna oss på XML-nivå, så dagen riktar sig både till projektledare och utvecklingskunniga. Markera den 17 maj i era kalendrar och utbildningen hålls som sagt på Riksarkivet i Stockholm. Frågor besvaras av Erik Wittman, Vellinge kommun.

 

Malin Andersson,

kommunikatör i Får jag lov?-projektet

En digital kontrollplan

En kontrollplan kan innehålla rätt många olika kontrollpunkter. I den delen av projektet som hanterar byggfasen har vi tittat igenom vad som skulle vara en kontrollplan för vår prototyp.

För att kunna göra detta har vi tittat på saken på ett liknande sätt som när vi tittar på hela bygglovsprocessen fram till slutbesked. Det vill säga att vi har skalat bort allt som skulle kunna gå fel just för att få fram en kontrollplan som vi använder som exempel i vår prototyp.

Detta resulterade i en kontrollplan som innehåller ca 40 kontrollpunkter. En av de som deltog i arbetet påpekade att en del kontrollansvariga anser att 20 kontrollpunkter är lagom många och det blir inte svårt att hålla reda på dem. Denna uppskattning förutsatte ett analogt arbetssätt. Vi kom fram till att har man ett digitalt arbetssätt med kontrollplaner så borde det inte vara några problem att hålla reda på dubbelt så många kontrollpunkter då all information som kommer in och skapas redan är sorterad och organiserad.

/Fredrik Olsson
Ledare för arbetspaket ärendehantering byggfas

Animerad film om vår vision

 

 

 

Får jag lov?-projektet har tagit fram en animerad film om projektets vision ”dra- och- släpp”. Filmen beskriver hur vi inom projektet tänker oss att sökanden söker bygglov framöver.

Onsdagen den 29 november hölls ett seminarium för medlemmar i Får- jag-lov?-projektet på konferenscentrum i Alvesta. Vi summerade 2017 och gjorde framåtblickar mot 2018.

I samband med seminariet presenterades en animerad film om projektets vision. Vi vill med filmen föra ut visionen som vi arbetar mot till i första hand landets kommuner. Filmen beskriver hur vi i framtiden vill att sökanden ska kunna söka bygglov, via en digital och automatiserad process. Vi tänker oss att sökanden sätter sig framför en dator, öppnar en tjänst som exempelvis Hemnet eller liknande, öppnar en karttjänst, drar och släpper huset som är av intresse till sin tomt och så söker tjänsten bygglov.

Visst låter det spännande? Huruvida vi når visionen fullt ut, vet vi inte i dagsläget. Men det är den vision som projektet jobbar mot.

För att jobba mot visionen arbetar vi med prototyper. En första prototyp har tagits fram inom projektet. Det är en nybyggd villa som ska byggas på jungfrulig mark. Inom Får- jag-lov?-projektet kartlägger vi stegvis all information som behövs i prototypen så den fungerar för sökanden, handläggaren, huset och detaljplanen som huset finns på. Vi jobbar med alla faser i bygglovsprocessen – från idé till arkiverat slutbesked. Vi vill förenkla för i första hand sökanden, men även för handläggaren och andra som berörs i processen.

Målet för Får jag lov?-projektet är inte att ha en färdig lösning, utan ta fram information om tjänster som ännu inte finns i dag. Informationen ska sedan kommunerna kunna använda och bygga vidare på i sina system och processer. I Höganäs testmiljö utgår vi till exempel från en digitaliserad detaljplan med fastighetsgränser och några enkla planbestämmelser för storlek och höjd.

Vi är många som redan är med i Får-jag-lov?-projektet. Men vi vill att ännu fler går med oss! Titta på filmen och låt dig inspireras. Kontakta oss i Får jag lov?-projektet och gå med du också!

Malin Andersson, kommunikatör i Får jag lov?-projektet

 

Se filmen om Får jag lov?-projektets vision

 

 

 

 

 

 

Leverera kunskap om tjänster som inte finns (än)

Prototyper

Ett resultat som ”Får Jag Lov?” ska leverera är kunskap. Hur gör man det? Prototyper är ett sätt.

En prototyp visualiserar för olika användare vad det innebär att ”Vi vill göra det enklare för sökande”, ”Vi vill göra bygglovprocessen enklare”, ”Vi vill göra byggfasen enklare” och ”Vi vill göra handläggningen enklare”. Projektets användare är alla de personer som hanterar information kopplat till bygglovet från idé-fas till slutbeskedet är arkiverat, till exempel bygglovssökande, kontrollansvariga, arkitekter, entreprenörer och handläggare. I vår första prototyp utgår vi från ”Nybyggd villa på jungfrulig mark”.

Avgränsade tester – Proof of Concept

Innan vi gör prototypen testar vi systemdelarna och framför allt integration av e-tjänster och andra system.  Byggyta, material och färger är exempel på BIM-data i en husmodell från en husleverantör som ska jämföras med data i en digital detaljplan från kommunen. Information i modellen är också underlag för att skapa en kontrollplan. Det finns information om certifierade kontrollansvariga hos Boverket. Hur och när ska den användas i processen? Dessa väl avgränsade tester håller några av våra projektmedlemmar just nu på att förbereda.

Genom att testa våra processer och informationsmodeller i verkliga system bygger vi specifik kunskap inom projektet. Kunskap som vi sedan sprider vidare utanför projektet med hjälp av prototyper.

Bloggen

Men du behöver inte vänta på prototyperna för att få kunskap om vad vi gör i ”Får Jag Lov?”. Våra blogg-inlägg sprider kontinuerligt kunskap. Dessutom har bloggen information om bakgrund, vision och mål och hur vi arbetar.

Vill Du veta ännu mer? Har du förslag eller idéer? Du är välkommen att kontakta oss direkt eller via någon projektmedlem i de organisationer som är med i projektet.

/Eva Nilsson, teknisk projektledare

Snart verklighet?

Pojke puttar en sten.
Det är ingen liten fråga vi gett oss i kast med. Men jag känner mig stolt att vi lyckats med att samla alla dessa experter som samverkar för att rulla stenen mot automatiserade bygglov, skriver Lena Karlsson. Bild: Pixabay bildbyrå

Nu har vi jobbat snart ett år i steg två av projektet Får jag lov. Det är inte en liten fråga vi har gett oss i kast med. Det krävs verkligen inblandning av all möjlig expertis för att vrida och vända på frågorna som berör hanteringen av ett bygglov.

Systemexperterna – inte bara ett system ingår i automatiserade bygglov, karta, BIM, verksamhetssystem, arkiveringslösningar, integrationsmotorer med mera.

Lagexperterna – vad gäller för bygglov? Hur ser regelverket ut för hantering av ärenden digitalt? Kan man göra si? Får man göra så? Är det här lagligt? Vad gäller för datasäkerhet? Arkivering? Frågeställningarna är många.

Det som är så fantastiskt med detta projekt är att vi har alla experterna som kan svara på alla frågorna i detta projekt! Allt från leverantörer av system som har kunskap om systembyggnad, universitet och högskolor med kunskap om framtida lösningar, kommunerna med kunskap om handläggning av bygglov, Boverket med kunskap om lagstiftning, Lantmäteriet med kunskap om kartsystem och regelverk för dessa.

Och nu ÄNTLIGEN har vi kommit så långt att vi nästan har våra testmiljöer på plats och kan börja vrida och vända allt i vårt första ärende. SPÄNNANDE. Får vi detta nu att fungera så kan vi börja kartlägga vad som behövs för att kunna få det att fungera i framtiden.

Vad som än händer känner jag mig stolt över att vi lyckats med att samla alla dessa experter som samverkar för att rulla stenen mot automatiserade bygglov framåt. Jag är också tacksam för att andra projekt som jobbar med liknande frågor och kommuner som ligger lite i framkant av digitalisering av bygglov så generöst delar med sig av sina erfarenheter.

Passar på att skicka ut en inbjudan till dig som vill bidra. Har du tankar, idéer eller inspel som du tror att vi kan ha nytta av får du gärna höra av dig till någon av oss i projektet.

/Lena Karlsson,  arbetspaket AP 6

 

Utbildning i FGS med Riksarkivet

Den 21 november hålls en dag med utbildning i FGS, förvaltningsgemensamma specifikationer, på Riksarkivets huvudkontor i Stockholm med Jan Aspenfjäll, Metadata, avdelningen för offentlig informationshantering, Public Information Management.

Utbildningen syftar till att ge deltagarna en grund i vad FGS är och hur man ska, bör och hur det kan användas, samt på eftermiddagen lära oss hur man bygger och använder FGS rent praktiskt både generellt och i Får jag lov?-projektet. Målsgruppen är dels projektledare och utvecklare i projektet, och dels deltagare från leverantörerna i Får jag lov?

Vår ambition är att vi efter dagen ska ha kunskap i att skapa egna FGS:er i vårt projekt. Har ni frågor eller intresse av att delta i utbildningen, kontakta mig!

/Erik Wittman, AP 4 arkiv, Vellinge kommun

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kan man automatisera prövningen av ett bygglov?

I projektet har vi bestämt att vi nu först ska fokusera vårt arbete på att kunna pröva en bygglovsansökan för nybyggnad av en villa. Den ska byggas på en fastighet där det finns en ny, modern detaljplan som följer både standarden för digital överföring av planinformation och Boverkets planbestämmelsekatalog. Fastigheten är obebyggd och färdig för exploatering.

I arbetspaket 2 (ärendehantering bygglov) pågår just nu arbetet med att kartlägga all den information som behövs för bygglovsprövningen. Vi fokuserar först på vad plan- och bygglagen framför krav på. Vad är det en bygglovhandläggare faktiskt ska titta på i en ansökan om bygglov?

I samband med detta försöker vi analysera hur det hela ska kunna digitaliseras eller framförallt automatiseras. Hur kan vi till exempel automatiskt pröva om en byggnad har god form-, färg och materialverkan, som det står i plan- och bygglagen att en byggnad ska ha? Eller om byggnaden utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan? Ska detta prövas automatiskt behöver det kanske framgå lite bättre av detaljplanen vad detta innebär för den aktuella platsen.

Samtidigt måste vi kartlägga vilken information som behövs för att visa att byggnaden uppfyller plan- och bygglagens krav. Vilken information i byggnadens BIM-modell behövs för prövningen? (BIM står för building information model, det vill säga byggnads- och informationsmodell).

Detta är steg ett för att ta fram förutsättningarna för den första drag-och-släpp prövningen!

/Yvonne Fredriksson

Att arbeta effektivt på distans

I vårt projekt ingår en mängd organisationer som aktivt arbetar i projektet. Detta kräver att vi har ett effektivt arbetssätt. Speciellt när det kommer till att lagra dokument och att kommunicera med varandra. Under arbetets gång har vi provat på en del olika lösningar och vi har tillslut landat i att kombinera en del tjänster i vårt arbete.

Den ena tjänsten är Sharepoint. Här lagrar vi all dokumentation inom projektet. Även arbetsdokument som flera projektdeltagare arbetar i samtidigt ligger här. Dokument för projektadministration, ekonomi samt styrgruppsprotokoll är organiserade via denna tjänst. Med andra ord är detta vår informationsdatabas i projektet. Exempelvis så hade det varit en omöjlighet att i arbetspaketet byggfas att bara mejla varandra. Versionshanteringen och organiseringen av dokumentationen hade varit kaosartad.

Trello är onlinetjänsten som vi använder för att organisera oss under arbetets gång. Här skapar vi och fördelar vi arbetsuppgifter, lägger in beställningar till olika grupper i projektet, organiserar event med mera.

Lync/”Skype för företag” är ett annat program som vi flitigt använder. Det blir alltid ett antal lync-möten per vecka. I arbetspaketet byggfas så har vi för stunden som standard att ha ett tvåtimmarsmöte var tredje vecka för att hålla alla i arbetspaketet uppdaterade.

För att arbeta så effektivt som möjligt så utvecklas våra arbetsmetoder efterhand. Vi i arbetspaketet byggfas blir bland annat bättre på att fördela arbetsuppgifter och mer effektivt hantera dessa tjänster.

/Fredrik Olsson

 

Automatiserad prövning av bygglov?

I projektet har vi bestämt att vårt arbete först ska handla om att ta fram förutsättningar för att digitalt och automatiskt kunna pröva en bygglovsansökan för nybyggnad av en villa. Villan ska byggas på en fastighet där det finns en ny och modern detaljplan som följer både standarden för digital överföring av planinformation och Boverkets planbestämmelsekatalog. Fastigheten är obebyggd och färdig för exploatering.

I arbetspaket 2 (ärendehantering bygglov) pågår just nu arbetet med att kartlägga den information som behövs för bygglovsprövningen. Vi fokuserar först på vad plan- och bygglagen framför krav på. Vad är det en bygglovhandläggare faktiskt ska titta på i en ansökan om bygglov?

I samband med detta försöker vi analysera hur det hela ska kunna digitaliseras eller framförallt automatiseras. Hur kan vi till exempel automatiskt pröva om en byggnad har god form-, färg och materialverkan, som det står i plan- och bygglagen att en byggnad ska ha? Eller om byggnaden utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan? Ska detta prövas automatiskt behöver det kanske framgå lite bättre av detaljplanen vad detta innebär för den aktuella platsen.

Samtidigt måste vi kartlägga vilken information som behövs för att visa att byggnaden uppfyller plan- och bygglagens krav. Vilken information i byggnadens BIM-modell behövs för prövningen?

Detta är steg ett för den första drag-och-släpp prövningen!

/Yvonne Fredriksson

Från dröm till inflyttning

För att skapa något som låter otroligt enkelt – men inte är fullt så enkelt, så har vi just nu startat en testmiljö i Höganäs kommun. Där är några av Får Jag Lovs systemleverantörer med och utvecklar framtidens kundanpassade bygglovsprocess, från idé till inflyttning.

På bilden syns vad vi bland annat jobbar med just nu i Får Jag Lov?, väldigt förenklat. Det är möjligt att se hur alla bestämmelser som gäller på platsen tillsammans med ditt drömhus. Genom att få rätt information  om vilka regler som gäller tillsammans med t ex placering, storlek eller höjd på ditt hus guidas du rätt.

I början på projektet för snart två år sedan satt vi som är med i Får Jag Lov? och brainstormade, diskuterade och drömde. På samma sätt ska den som går med byggdrömmar kunna planera och testa sina drömmar innan de tar steget och går vidare i sitt projekt med arkitekt, byggherrar eller husföretag. Det ska vara lätt att veta hur stort man kan drömma för att slippa ett för hårt uppvaknande, alltför sent i bygglovsprocessen.

Därför tar Får Jag Lov? bland annat fram en sandlåda där alla kan sitta och testa sig fram. Beroende på vad hen vill göra ska det matchas direkt i Sandlådan och ge svar på vad som är tillåtet att bygga. Användaren får en bild av vad och hur det är möjligt att bygga i harmoni med gällande bestämmelser.

När sökande är nöjd och har fått rätt förutsättningar kan hen skicka in sin ansökan och all data följer med vidare in i bygglovsprocessen. På andra sidan väggen i kommunhuset sitter en bygglovshandläggare som faktiskt har fått hjälp av sökande att granska ärendet mot gällande bestämmelser. Genom aktiva val har den sökande också haft möjlighet att indirekt styra sitt ärende mot en snabbare och i vissa fall automatisk hantering, eller om så önskas ta vägen via en byggnadsnämnd. Och så fortsätter det under byggandet av drömhuset och arkivering av alla ritningar.

 

/Johan Lingebrant