Ljusare tider stundar!

 

Foto: Pixabay

Vårdagjämningen och påsken är passerade och solen har tittat fram över stora delar av landet och glatt oss med sin närvaro. Även Får jag lov?-projektet blickar framåt och arbetar vidare med prioriteringar av vilka testmiljö-PoC:ar som bör genomföras under 2018. Arbeten pågår även med informationsobjektsbeskrivningar, informations- och processmodeller och planering inför en workshop den 16 maj, för att nämna något av det som pågår i projektet.

Annat som pågår i vår omvärld

Får jag lov?-projektet är som bekant inte det enda initiativet som söker verka för att bidra till en smidigare digital samhällsbyggnadsprocess. Vi berör och berörs av andra initiativ och regeringsuppdrag som Digitalt först – för en smartare samhällsbyggnadsprocess, Geodatarådets handlingsplansarbete, Svensk Geoprocess, Smart Built Environments projekt, exempelvis DigSam – Digital Samhällsbyggnadsprocess såväl som uppdrag att driva kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen som uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- ochbygglagen och uppdrag att verka för en enhetlig digital tillämpning av plan- och bygglagen.

Får jag lov? såväl som nämnda initiativ och uppdrag engagerar många olika aktörer, offentliga som privata, och i de flesta är såväl Lantmäteriet som  Boverket med och antingen driver eller bidrar på andra sätt. Nyss träffades därför Boverkets och Lantmäteriets generaldirektörer för att bland annat avhandla att vi på bästa vis bidrar och samverkar i de arbeten som pågår för att möjliggöra en digital samhällsbyggnadsprocess, för att vi tillsammans ska bidra till att ljusare digitala  tider ska stunda…

Birgitta Rydén/

Arbetspaketledare AP5, Karta/Geodata

Karlskrona kommun ny medlem i Får jag lov?-projektet

Foto: Franz Feldmanis
Glädjande är att Karlskrona kommun är ny medlem i Får jag lov?-projektet. Här är en vy från stan.

Förra veckan var en händelserik vecka. Först så var det nyheten att Karlskrona kommun går in i Får jag lov?-projektet och att de även går in för att sätta upp en testmiljö. Sedan har de även sagt ja till att medverka i informationskartläggningen som Sydarkivera  (arbetspaket 4) kommer att genomföra. Den kommer att göras i fem kommuner och där har nu det första informationsbrevet gått ut.

Sedan har det blivit klart att den planerade FGS-dagen den 17 maj på Riksarkivet kommer att flyttas till tidig höst. Här får vi återkomma med ny information när datum är klart.

Hjälpa varandra med återanvändning

I min dubbla roll, dels för Vellinge kommun men även som representant för Får jag lov?, deltog jag även i Abous användardag för kommuner. Det är Sokigos produkt Abou, e-tjänsteplattform som många kommuner använder.  Det var en bra dag med presentationer från Serverat-projektet och Karlskrona kommun. Samverkan var i fokus, att vi kommuner som inte har en konkurrenssituation vill hjälpa varandra och återanvända det som en kommun byggt i flera. Alla var positiva till detta och mer information kommer på nästa möte i Ängelholm i maj. Jag fick även en möjlighet att presentera Får jag lov?-projektet och det blev väldigt bra diskussioner efteråt.

Önskar alla en glad påsk!

Erik Wittman/

Arbetspaketledare AP4 ärendehantering karta

 

 

Vikten av omvärldsbevakning

Generellt sätt kan jag säga att det är en utmaning att hålla koll på allt relevant, kopplat till Får jag lov? -projektet. Förra veckan var jag på två event i Stockholm. Dessa var IVLs seminarium om ”Vägen till ett giftfritt byggande” och Smart built environments, SBE kickout/workshop för fem delprojekt. Detta inlägg ger en liten inblick i vad som hände och belyser några saker som jag fick ut av dagarna.

IVL:s seminarium

IVL:s seminarium hade tydligt fokus på byggprodukter och digitalisering. Till Får jag lov? -projektet så var det mest indirekta kopplingar, vilka kan var nyttiga att ha med sig i arbetet. Seminariet hade en god variation på aktörs-roller och det blev tydligt under dagen att alla inte alltid har samma synsätt på de olika presentationerna och de punkter som diskuterades vid diskussionsdelarna av seminariet. Detta tycker jag belyser behovet av att informera och höra så många olika typer av aktörer när man ska utveckla nya saker för att optimera resultatet.

På seminariet diskuterades bland annat olika miljöcertifieringar vilket fick mig att tänka på ett behov som tidigare diskuterats i arbetspaket ärendehantering byggfas, nämligen behovet av att bestyrka eller ersätta handlingar till det tekniska samrådet med certifieringar och typgodkännande. I detta skulle kanske även miljöcertifieringar ha en plats.

SBE:s kickout

Presentationen av resultatet från SBE:s delprojekt var intressant att se då flera av dem såg att Får jag lov?-projektet som en mottagare av deras resultat. De delprojekten som presenterades och diskuterades var:

  • ett produktpaket med geodata, statistik m.m. för den tidiga idé- och planeringsfasen
  • digitala detaljplaner med byggrätter i 3D
  • BIM för redovisning av 3D-fastighetsbildning
  • ändamålsenlig BIM-modell för bygglov och digitalt granskningsstöd
  • återanvändning av relationshandlingar för uppdatering och lagring av 3Dgeodata.

I Får jag lov? -projektet så har vi deltagit i en referensgrupp till ”Ändamålsenlig BIM-modell för bygglov och digitalt granskningsstöd”-projektet där vi deltagit på skype-möten för att båda våra projekt skulle tjäna på det.

Även denna dag hade en del indirekta kopplingar. Till exempel när kartor i ”BIM för redovisning av 3D-fastighetsbildning”- projektet diskuterades så påmindes det om hur vi diskuterar ramobjekt och informationsmängder när vi i Får jag lov?-projektet diskuterar ritningar och kartor.

Jag tog också chansen att presentera var Får jag lov? -projektet för de närvarande och ge en liten inblick i vad vi arbetar med just nu. Detta gjorde jag i en programpunkt tillsammans med fyra andra presentatörer, varpå övriga deltagare roterade till vilka presentationer de var intresserade av.

Fredrik Olson/
Arbetspaketledare AP3 ärendehantering Byggfas

Definiera, standardisera, validera

Likadana balkonger,
För att kommuner, statliga myndigheter och leverantörer av system ska kunna använda sig av tjänsten automatiserade bygglov är det viktigt att vi menar samma sak när vi säger ett ord, och vilken information som ska ingå där, skriver Lena Karlsson, arbetspaketledare i arbetspaket AP2. Foto: Pixabay bildbyrå.

Definiera, standardisera och validera. Det är något som vi jobbar hårt med i det här projektet, och det behövs. Om nu en mängd leverantörer av system, statliga myndigheter och landets samtliga 290 kommuner ska kunna använda sig av tjänsten automatiserade bygglov är det superviktigt att vi är överens om vad vi menar när vi säger ord, exempelvis nybyggnadskarta. Vad innehåller en nybyggnadskarta för information i din värld? I min värld?

Med mycket möda och stort besvär närmar vi oss varandra bit för bit med att komma överens i de stora frågorna. Vad är? Hur då? Varför? Nu har vi kommit så långt att vi har kunnat skapa testmiljöer där det som vi har kommit överens om ska omvandlas till verklighet. Vi går en spännande vår tillmötes och tar nu steget från tanke till handling…

Lena Karlsson/

arbetspaketledare i arbetspaket AP 2

Riskanalys

Förra veckan var det fokus på riskanalys. För alla projekt behövs en riskanalys, inte minst för ett så stort och geografiskt utspritt projekt som detta.

I torsdags, den 22 februari, hade styrgruppen möte och skulle göra sin riskanalys för detta året. AP-ledarna deltog också och hade även förberett med riskanalyser för respektive arbetsområde inför mötet med Vinnova i januari. Eftersom en grupp satt i Karlskrona och en grupp via Skype användes mentimeter, ett interaktivt webbaserat presentationsverktyg, för att skicka in identifierade hot och risker.

Grupperades i kategorier

Dessa grupperades i kategorier som till exempel handlade om kommunikation, målstyrning och personalomsättning. Därefter klassades riskerna utifrån hur stor sannolikhet det är att de inträffar och hur stor konsekvensen blir om det sker i en skala (1-4) som multipliceras med varandra. Eftersom vi hade valt att gruppera de vanligast förekommande riskerna blev det också många med hög sannolikhet och hög konsekvens får då ett värde på 16. Det sista steget är att föreslå åtgärder för riskerna och styrgruppen prioriterar därmed de med högst klassningspoäng först. Riskanalysen ska färdigställas under denna vecka.

Johan Lingebrant/
AP-ledare arbetspaket AP1

Får jag lov?-medlemmar på workshop i Karlskrona

Den 8-9 februari hade Får jag lov?-projektet en workshop i Karlskrona. I grupparbeten diskuterades förbättringar i informationsmodellen med objektsbeskrivningar. Hur informationen ska benämnas och hur kodar man upp den? var en av frågorna.

 

Den 8-9 februari hade Får jag lov?-projektets medlemmar en workshop på Dockside i Karlskrona. Då presenterades och reviderades process- och informationsmodell 1.0  som projektet tagit fram för sin första prototyp – en serietillverkad villa som byggs på jungfrulig mark där det finns en ny modern detaljplan. Grupparbeten och presentationer stod också på programmet.

Digital detaljplan framtagen

Närmare ett 40-tal projektmedlemmar deltog under de två dagarna. För att ha ett så enkelt fall att utgå ifrån som möjligt har projektet tagit fram en första prototyp – en serietillverkad villa där det finns en ny modern detaljplan som följer standarden för digital överföring av planinformation och Boverkets planbestämmelsekatalog. Den som söker har en fastighet som hen vill bygga på och där sökanden vet vilket hus hen vill söka bygglov för. En digital detaljplan är framtagen i Höganäs kommun. Den är gjord enligt Boverkets senaste planbestämmelsekatalog.

Prövar mot enkla planbestämmelser

– Vi börjar med att pröva mot enkla planbestämmelser såsom användning, placering, storlek och höjd. När detta fungerar skalar vi upp och lägger upp fler planbestämmelser, säger tillfördnad projektledare Petronella Enström.

Höganäs kommun är den testmiljö som har kommit längst i projektet. Projektet har fyra testmiljöer till. Det är Halmstad, Vellinge, Norrköping och Boverket.  Testmiljöerna testar olika faser i bygglovsprocessen. De systemleverantörer som är kopplade till projektet utgör kärnan i testmiljöteamen för att ge återkoppling på hur mycket av Får jag lovs provesser och informationsmängder som redan stödjs i dagens system.

Medan processmodellen beskriver hela processen innehåller informationsmodellen objektsbeskrivningar och all information som behövs i ärendet, exempelvis fasadritning med uppgifter om fönster, dörr, fasad, färg och sockelhöjd. Ur BIM-modellen, building information model, hoppas man få ut uppgifter som boarea, bruttoarea, byggnadsarea och byggnadskroppsanvändning.

Rätt nivå – en utmaning

En utmaning är att hitta rätt nivå på processen och fånga de aktiviteterna som är viktigast i arbetsflödet. Projektet är också tvunget att ha med de aktiviteter som det är rättsligt krav på i processen. I processmodellen beskrivs också vilka datakällor som man kan behöva utbyta information med i de olika aktiviteterna – Skatteverket för personuppgifter, Bolagsverket för företagsinformation och E-legitimation.

Projektet tittar också på gränssnitt och överlämningspunkter, det vill säga data som behöver utbytas mellan olika aktörer och hur den ska utbytas. Anders Skog, från standardiseringsorganet SIS presenterade förslag till gränssnitt för detaljplaneärendehantering gällande planinformation.  Under grupparbetet på workshopen kom också upp frågor om hur informationen ska benämnas i en informationsmodell för att man ska förstå vad det handlar om, och i nästa steg hur man kodar upp informationen?

Malin Andersson/

Kommunikatör

 

 

 

 

 

 

 

 

Ny arbetspaketledare för AP5

Arbetspaket AP5, karta, har fått en ny arbetspaketledare. Det är Birgitta Ryden, från Lantmäteriet, som övertar Carin Tornebäck Jonsälls uppdrag. Birgitta kommer att stödjas i sitt arbete av Anders Grönlund och Thomas Lithen, också från Lantmäteriet.

En av arbetspaket AP5:s arbetsuppgifter är att fundera över hur projektet kan leverera den geografiska informationen som behövs in i en automatiserad och digital bygglovsprocess. Det kan exempelvis röra sig om geodata som beskriver befintlig byggnation, fastighetsgränser och berggrund.

Bestämmelser för tomten

När sökanden har valt en fastighet och en tomt ska sökanden få reda på ” vad finns det för bestämmelser för min tomt?” Sökanden ska få svar i ett tidigt skede av processen för att veta om hen kan gå vidare eller inte.

Det kan även gälla en åtgärdsspecifik åtgärd som att sökanden vill bygga ett staket, då behöver kanske inte alla delar i den geografiska informationen visas  för sökanden. De delar i kartinformationen som inte stödjer sökandens åtgärd, behöver inte visas för sökanden. Sökanden ska få information om vad som gäller för just sin åtgärd, men behöver inte veta varifrån informationen hämtas – om det är från Lantmäteriet, Skatteverket eller annan part.

AP5 ska dessutom stödja krav från AP4 om att all relevant data ska arkiveras för en rättssäker process.

/Malin Andersson, kommunikatör

 

Gott nytt år 2018!

Gott nytt år 2018! önskar vi inom Får jag lov?-projektet till alla er som följer vår blogg. Vi ser fram emot att mycket spännande ska hända inom projektet detta år. Foto: Pixabay bildbyrå

God fortsättning på det nya året! Det önskar vi inom Får jag lov?-projektet till  er som följer vår blogg.

Vi börjar rulla igång igen så smått efter ledigheterna över jul och nyår. Efter ett intensivt år 2017 ser vi fram emot ett nytt spännande 2018. Många intressanta saker kommer förhoppningsvis att ske inom projektet även detta år, bland annat börjar våra testmiljöer att komma igång på allvar. Vi kartlägger och testar alla steg i bygglovsprocessen- från idé till arkiverat slutbesked utifrån vår första prototyp ”serietillverkad villa på jungfrulig mark med en ny detaljplan”.

Vi kommer också att fortsätta vår utbildning i förvaltningsgemensamma specifikationer, FGS, med Riksarkivet. Jan Aspenfjäll och Karin Bredenberg kommer att vara föreläsare och utbildare. Målet är att vi har kommit längre i Får jag lov?-projektet och att vi har kartlagt våra testmiljöer utifrån vilken information vi kommer att hantera och vad som eventuellt så småningom kan vara ett underlag för en framtida FGS.

Vad är då en FGS? Jo, FGS underlättar överföring av information mellan olika system. FGS:er kan användas för överföringar mellan olika verksamhetssystem, men även mellan verksamhetssystem och ett e-arkiv. De kan även användas som underlag för utveckling av e-tjänster. Inom Får jag lov?-projektet är det arbetspaket AP4 som ska ta fram förslag till FGS:er utifrån ett resultat i projektet.

 

När det gäller FGS för byggfasen – kommer vi dels att vara generella men även befinna oss på XML-nivå, så dagen riktar sig både till projektledare och utvecklingskunniga. Markera den 17 maj i era kalendrar och utbildningen hålls som sagt på Riksarkivet i Stockholm. Frågor besvaras av Erik Wittman, Vellinge kommun.

 

Malin Andersson,

kommunikatör i Får jag lov?-projektet

En digital kontrollplan

En kontrollplan kan innehålla rätt många olika kontrollpunkter. I den delen av projektet som hanterar byggfasen har vi tittat igenom vad som skulle vara en kontrollplan för vår prototyp.

För att kunna göra detta har vi tittat på saken på ett liknande sätt som när vi tittar på hela bygglovsprocessen fram till slutbesked. Det vill säga att vi har skalat bort allt som skulle kunna gå fel just för att få fram en kontrollplan som vi använder som exempel i vår prototyp.

Detta resulterade i en kontrollplan som innehåller ca 40 kontrollpunkter. En av de som deltog i arbetet påpekade att en del kontrollansvariga anser att 20 kontrollpunkter är lagom många och det blir inte svårt att hålla reda på dem. Denna uppskattning förutsatte ett analogt arbetssätt. Vi kom fram till att har man ett digitalt arbetssätt med kontrollplaner så borde det inte vara några problem att hålla reda på dubbelt så många kontrollpunkter då all information som kommer in och skapas redan är sorterad och organiserad.

/Fredrik Olsson
Ledare för arbetspaket ärendehantering byggfas

Animerad film om vår vision

 

 

 

Får jag lov?-projektet har tagit fram en animerad film om projektets vision ”dra- och- släpp”. Filmen beskriver hur vi inom projektet tänker oss att sökanden söker bygglov framöver.

Onsdagen den 29 november hölls ett seminarium för medlemmar i Får- jag-lov?-projektet på konferenscentrum i Alvesta. Vi summerade 2017 och gjorde framåtblickar mot 2018.

I samband med seminariet presenterades en animerad film om projektets vision. Vi vill med filmen föra ut visionen som vi arbetar mot till i första hand landets kommuner. Filmen beskriver hur vi i framtiden vill att sökanden ska kunna söka bygglov, via en digital och automatiserad process. Vi tänker oss att sökanden sätter sig framför en dator, öppnar en tjänst som exempelvis Hemnet eller liknande, öppnar en karttjänst, drar och släpper huset som är av intresse till sin tomt och så söker tjänsten bygglov.

Visst låter det spännande? Huruvida vi når visionen fullt ut, vet vi inte i dagsläget. Men det är den vision som projektet jobbar mot.

För att jobba mot visionen arbetar vi med prototyper. En första prototyp har tagits fram inom projektet. Det är en nybyggd villa som ska byggas på jungfrulig mark. Inom Får- jag-lov?-projektet kartlägger vi stegvis all information som behövs i prototypen så den fungerar för sökanden, handläggaren, huset och detaljplanen som huset finns på. Vi jobbar med alla faser i bygglovsprocessen – från idé till arkiverat slutbesked. Vi vill förenkla för i första hand sökanden, men även för handläggaren och andra som berörs i processen.

Målet för Får jag lov?-projektet är inte att ha en färdig lösning, utan ta fram information om tjänster som ännu inte finns i dag. Informationen ska sedan kommunerna kunna använda och bygga vidare på i sina system och processer. I Höganäs testmiljö utgår vi till exempel från en digitaliserad detaljplan med fastighetsgränser och några enkla planbestämmelser för storlek och höjd.

Vi är många som redan är med i Får-jag-lov?-projektet. Men vi vill att ännu fler går med oss! Titta på filmen och låt dig inspireras. Kontakta oss i Får jag lov?-projektet och gå med du också!

Malin Andersson, kommunikatör i Får jag lov?-projektet

 

Se filmen om Får jag lov?-projektets vision