Byggnadsinspektörer i Sundsvall fick veta mer om Får jag lov?

Så bar det iväg till Sundsvall för att träffa och umgås med en del av landets Byggnadsinspektörer i deras trevliga förening FSBS som står för Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer, har alltid undrat varför man har ett S och inte ett I slutet… vet dock inte, får ta reda på detta nästa gång vi träffas.

Resan upp till Sundsvall började med att SJ ställt in samtliga norrgående tåg då en”kontaktledning” råkat ramla ner och förstöra den dagen, kvällen och natten för en mängd miljömedvetna människor som valt att inte flyga. Efter väntan i dryga 5 timmar på Centralen i Stockholm gav jag upp, åkte hem, gick upp 04.00 på morgonen och satte mej i bilen, så tyvärr blev inte resan så miljösmart som jag tänkt från början… får väl kompensera detta med att cykla till jobbet resten av året.

Ökat intresse

Väl framme i trevliga Sundsvall fick jag tillfälle att träffa en rad intressanta människor där nästan alla pratade om digitaliseringen inom byggbranschen, givetvis ett av mina absoluta favoritämnen.  Då vi på Pecar AB arbetat inom detta område under de senaste 4,5 åren är det med glädje man märker hur intresset växt från år till år, äntligen!

Medverkat till spridning

Att ”Får Jag Lov – projektet” medverkat till denna spridning råder ingen tvekan om.  Flertalet av de jag samtalade med kände till projektet, inte så ingående men än dock, vi existerar. Roligt att konstatera – flera kommuner säger sig satsa på just digitalisering för bygglovs/byggnationsprocessen och inser att något måste hända för att förbättra/förenkla/snabba på det hela. Givetvis finns det olika uppfattningar i vad egentligen digitalisering innebär, själv hävdar jag att en ”PDF som kan printas” inte är speciellt digitalt…

Min mission var att sprida information om FJL och väcka intresset hos flera kommuner. Vi får se hur utfallet blir då jag besöker dessa men… nu är det fler som vet vad FJL och vår vision är!!
Om vi alla som deltar i projektet (för vi är många) tar för vana att sprida vårt budskap så kommer mängder att känna till FJL och vi blir fler.

Per Carnell
/Pecar – Gruppen

Inspirerande heldag i Stockholm

En man framför en bild på duk.
Patrik Hallén från konsultföretaget aRway har utbildat projektets medlemmar i hur de ska tänka kring processer, och var en av föreläsarna i Stockholm.

Får jag lov?-projektet har haft en heldag i Stockholm med inspirerande föreläsningar. Det har bland annat handlat om hur man skapar effektiva processer, informationskartläggning, och hur man automatiskt kan kontrollera ett bygglovsärende mot BIM-modeller (byggnadsmodell) och geodata  (kartmodell).

Det är mycket som händer inom projektet just nu – bland annat har projektet och dess resultat blivit allt viktigare eftersom projektet blivit en del av Boverkets digitaliseringsuppdrag. Under dagen summerade Carl-Magnus Oredsson, som är ordförande i projektets styrgrupp allt som är på gång i projektet. Bland annat har Boverket och Lantmäteriet uppdrag som går in i varandra när det gäller den digitala samhällsbyggnadsprocessen. Om detta och vad som händer i Får jag lov?-projektet i stort, kommer det att komma mer om på Boverkets webbseminarium ”Samlat grepp om digital tillämpning av plan- och bygglagen, PBL, den 31 maj. På webbseminariet kommer Boverkets och Lantmäteriets generaldirektörer kommer att berätta om vilka uppdrag man samverkar kring.  Missa inte det!

På Boverkets webbplats kan du läsa mer och även hitta länken till webbseminariet

På gång är också att en juridisk samordningsgrupp med representanter från Boverket, Lantmäteriet och Sveriges kommuner och landsting, SKL, ska bildas för att underlätta för projekten att lösa juridiska knäckstenar.

Annat som projektet gör just nu:

  • Definierar byggnadsobjekt ihop med Lantmäteriet
  • Informationskartläggning och processmodellering
  • Automatisk kontroll kring BIM-modeller och geodata
  • Projektet har ett antal PoC:ar som är igång i testmiljöer (PoC=proof of concept). Det innebär att vi testar utvalda delar i prototypen – från idé till arkiverat slutbesked och inflyttning, för att se att det fungerar för den det är tänkt att fungera för – i detta fall sökanden eller handläggaren.
  • Projektet vill även att våra referensorganisationer ska ges möjlighet att testa de här PoC:arna. De ska helt enkelt ut där de gör nytta!

Under heldagen hade vi en workshop där projektmedlemmarna arbetade med fem prioriterade PoC:ar. Dessa var att verifiera byggnad mot planbestämmelser, visa automatisk detaljplangranskning, välj kontrollansvarig, öppna data och byggnadsattribut BIM.

Kundbehov och kundnytta

Patrik Hallén från konsultföretaget aRway berättade om hur projektets medlemmar ska tänka kring processer, och att de är horisontella värdeskapande flöden, där det finns ett kundbehov och en kundnytta. Det ska alltid komma ut något ur en process som är till glädje för någon. Han beskrev det på enkel nivå i form av att handla mat. När vi handlar vill vi åt resultatet av att handla mat – matvaror. Det är först när vi får ut matkassen från affären som någon blir glad, för då går det att laga mat.

Han tog även upp att vi behöver tänka på vilken information vi behöver ha för att få en effektiv process, till exempel så är det bra att ha en inköpslista för att säkerställa att den som handlar kommer hem med rätt matvaror. Då handlar det om att skala bort information. Vad behöver vi hämta från Lantmäteriet? Från Boverkets kontrollansvarigregister? Och vilken information måste vi kunna konsumera och förädla för att efterföljande aktörer ska kunna utföra sina aktiviteter?

Lars Harrie från Lundsuniversitet talade om hur projektet kan kontrollera ett bygglovsärende mot datakällorna BIM och geodata. Ett av problemen är att BIM-modeller i dag är utformade på olika vis och därför måste standardiseras.

Madeleine Kusoffsky från forskningsinstitutet RISE, berättade om RISE arbete med att bygga en visuell prototyp åt projektet – från idé till arkiverat slutbesked och inflyttning.

Malin Andersson/

kommunikatör, Får jag lov?-projektet

 

 

Får jag lov? på konferensen Arbeta smart inom planering och byggande 2018!

Olle Samuelsson, forsknings- och innovationsstrateg, Smart Built Environment, Göran Persson, avdelningschef på Boverket och Anders Sandin, divisionschef Geodata, Lantmäteriet, inledde konferensen gemensamt med att dela med sig av sina tankar kring ”resan till en helt digital samhällsbyggnadsprocess” .

Nyligen deltog Får jag lov?-projektet i konferensen ”Arbeta Smart inom planering och byggande 2018”. Det är Geoforum Sverige och Lantmäteriet som bjuder in till konferensen, med syfte att ge möjlighet till att visa på digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen – och för att bidra till erfarenhetsutbyten.

Petronella Enström, före detta tillförordnad projektledare för Får jag lov?-projektet och strateg digitalisering på Boverket och Eva Nilsson, teknisk projektledare för Får jag lov?-projektet, strateg planering på Boverket, var de som talade kring ämnet ”Får jag lov? – samverkan för en smidigare bygglovsprocess”. För oss i projektet var det även glädjande att i flera av de övriga föredragen höra att vårt projekt lyftes fram!

Övriga projekt som var representerade på konferensen, och som också verkar för att bidra till en smidigare digital samhällsbyggnadsprocess är Digitalt först – för en smartare samhällsbyggnadsprocess, Geodatarådets handlingsplansarbete, Svensk Geoprocess, Smart Built Environments projekt, exempelvis DigSam – Digital samhällsbyggnadsprocess såväl som uppdrag att driva kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen som uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen. Och som en tydlig signal om att vi som är verksamma i de olika uppdragen inte ser oss som isolerade öar inleddes konferensen glädjande med att Göran Persson, avdelningschef  på Boverket, Anders Sandin, divisionschef Geodata, Lantmäteriet, och Olle Samuelsson, forsknings- och innovationsstrateg, Smart Built Environment, gemensamt delade med sig av sina tankar kring ”resan till en helt digital samhällsbyggnadsprocess”.

Även representanter för de två olika kompetenssatsningsuppdragen, som regeringen delat ut till dels Boverket i slutet av år 2016 och till Lantmäteriet i slutet av år 2017, gjorde gemensam sak och hade det gemensamma passet ”Utbildning och stöd för digitalisering i plan- och byggprocessen”. Talade gjorde Marcus Ygeby, sektionschef Lantmäteriet och Maria Petersson, arkitekt SA/MSA, och uppdragsledare för PBL Kompetens, Boverket.

Digitaliseringsprocesser på webbseminarium den 31 maj

Den 31 maj kommer Boverkets och Lantmäteriets generaldirektörer att delta i ett webbseminarium om digitaliseringsprocesser i samhällsplaneringen.  I det här webbseminariet kommer man att presentera och diskutera vad detta övergripande innebär för kommuner, medborgare och företag. Seminariet vänder sig bland annat till förtroendevalda och tjänstemän på kommuner och länsstyrelser som jobbar med planering, byggande och GIS-frågor samt de med intressen inom byggbranschen och förrättningslantmätare. Ta chansen och missa inte den sändningen!

Läs mer och ta del av webbseminariet via länken i ”Relaterad information” på Boverkets webbplats.

Birgitta Rydén, arbetspaketledare AP5 Karta/
Malin Andersson, kommunikatör, Får jag lov?-projektet

 

Ljusare tider stundar!

 

Foto: Pixabay

Vårdagjämningen och påsken är passerade och solen har tittat fram över stora delar av landet och glatt oss med sin närvaro. Även Får jag lov?-projektet blickar framåt och arbetar vidare med prioriteringar av vilka testmiljö-PoC:ar som bör genomföras under 2018. Arbeten pågår även med informationsobjektsbeskrivningar, informations- och processmodeller och planering inför en workshop den 16 maj, för att nämna något av det som pågår i projektet.

Annat som pågår i vår omvärld

Får jag lov?-projektet är som bekant inte det enda initiativet som söker verka för att bidra till en smidigare digital samhällsbyggnadsprocess. Vi berör och berörs av andra initiativ och regeringsuppdrag som Digitalt först – för en smartare samhällsbyggnadsprocess, Geodatarådets handlingsplansarbete, Svensk Geoprocess, Smart Built Environments projekt, exempelvis DigSam – Digital Samhällsbyggnadsprocess såväl som uppdrag att driva kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen som uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- ochbygglagen och uppdrag att verka för en enhetlig digital tillämpning av plan- och bygglagen.

Får jag lov? såväl som nämnda initiativ och uppdrag engagerar många olika aktörer, offentliga som privata, och i de flesta är såväl Lantmäteriet som  Boverket med och antingen driver eller bidrar på andra sätt. Nyss träffades därför Boverkets och Lantmäteriets generaldirektörer för att bland annat avhandla att vi på bästa vis bidrar och samverkar i de arbeten som pågår för att möjliggöra en digital samhällsbyggnadsprocess, för att vi tillsammans ska bidra till att ljusare digitala  tider ska stunda…

Birgitta Rydén/

Arbetspaketledare AP5, Karta/Geodata

Karlskrona kommun ny medlem i Får jag lov?-projektet

Foto: Franz Feldmanis
Glädjande är att Karlskrona kommun är ny medlem i Får jag lov?-projektet. Här är en vy från stan.

Förra veckan var en händelserik vecka. Först så var det nyheten att Karlskrona kommun går in i Får jag lov?-projektet och att de även går in för att sätta upp en testmiljö. Sedan har de även sagt ja till att medverka i informationskartläggningen som Sydarkivera  (arbetspaket 4) kommer att genomföra. Den kommer att göras i fem kommuner och där har nu det första informationsbrevet gått ut.

Sedan har det blivit klart att den planerade FGS-dagen den 17 maj på Riksarkivet kommer att flyttas till tidig höst. Här får vi återkomma med ny information när datum är klart.

Hjälpa varandra med återanvändning

I min dubbla roll, dels för Vellinge kommun men även som representant för Får jag lov?, deltog jag även i Abous användardag för kommuner. Det är Sokigos produkt Abou, e-tjänsteplattform som många kommuner använder.  Det var en bra dag med presentationer från Serverat-projektet och Karlskrona kommun. Samverkan var i fokus, att vi kommuner som inte har en konkurrenssituation vill hjälpa varandra och återanvända det som en kommun byggt i flera. Alla var positiva till detta och mer information kommer på nästa möte i Ängelholm i maj. Jag fick även en möjlighet att presentera Får jag lov?-projektet och det blev väldigt bra diskussioner efteråt.

Önskar alla en glad påsk!

Erik Wittman/

Arbetspaketledare AP4 ärendehantering karta

 

 

Vikten av omvärldsbevakning

Generellt sätt kan jag säga att det är en utmaning att hålla koll på allt relevant, kopplat till Får jag lov? -projektet. Förra veckan var jag på två event i Stockholm. Dessa var IVLs seminarium om ”Vägen till ett giftfritt byggande” och Smart built environments, SBE kickout/workshop för fem delprojekt. Detta inlägg ger en liten inblick i vad som hände och belyser några saker som jag fick ut av dagarna.

IVL:s seminarium

IVL:s seminarium hade tydligt fokus på byggprodukter och digitalisering. Till Får jag lov? -projektet så var det mest indirekta kopplingar, vilka kan var nyttiga att ha med sig i arbetet. Seminariet hade en god variation på aktörs-roller och det blev tydligt under dagen att alla inte alltid har samma synsätt på de olika presentationerna och de punkter som diskuterades vid diskussionsdelarna av seminariet. Detta tycker jag belyser behovet av att informera och höra så många olika typer av aktörer när man ska utveckla nya saker för att optimera resultatet.

På seminariet diskuterades bland annat olika miljöcertifieringar vilket fick mig att tänka på ett behov som tidigare diskuterats i arbetspaket ärendehantering byggfas, nämligen behovet av att bestyrka eller ersätta handlingar till det tekniska samrådet med certifieringar och typgodkännande. I detta skulle kanske även miljöcertifieringar ha en plats.

SBE:s kickout

Presentationen av resultatet från SBE:s delprojekt var intressant att se då flera av dem såg att Får jag lov?-projektet som en mottagare av deras resultat. De delprojekten som presenterades och diskuterades var:

  • ett produktpaket med geodata, statistik m.m. för den tidiga idé- och planeringsfasen
  • digitala detaljplaner med byggrätter i 3D
  • BIM för redovisning av 3D-fastighetsbildning
  • ändamålsenlig BIM-modell för bygglov och digitalt granskningsstöd
  • återanvändning av relationshandlingar för uppdatering och lagring av 3Dgeodata.

I Får jag lov? -projektet så har vi deltagit i en referensgrupp till ”Ändamålsenlig BIM-modell för bygglov och digitalt granskningsstöd”-projektet där vi deltagit på skype-möten för att båda våra projekt skulle tjäna på det.

Även denna dag hade en del indirekta kopplingar. Till exempel när kartor i ”BIM för redovisning av 3D-fastighetsbildning”- projektet diskuterades så påmindes det om hur vi diskuterar ramobjekt och informationsmängder när vi i Får jag lov?-projektet diskuterar ritningar och kartor.

Jag tog också chansen att presentera var Får jag lov? -projektet för de närvarande och ge en liten inblick i vad vi arbetar med just nu. Detta gjorde jag i en programpunkt tillsammans med fyra andra presentatörer, varpå övriga deltagare roterade till vilka presentationer de var intresserade av.

Fredrik Olson/
Arbetspaketledare AP3 ärendehantering Byggfas

Definiera, standardisera, validera

Likadana balkonger,
För att kommuner, statliga myndigheter och leverantörer av system ska kunna använda sig av tjänsten automatiserade bygglov är det viktigt att vi menar samma sak när vi säger ett ord, och vilken information som ska ingå där, skriver Lena Karlsson, arbetspaketledare i arbetspaket AP2. Foto: Pixabay bildbyrå.

Definiera, standardisera och validera. Det är något som vi jobbar hårt med i det här projektet, och det behövs. Om nu en mängd leverantörer av system, statliga myndigheter och landets samtliga 290 kommuner ska kunna använda sig av tjänsten automatiserade bygglov är det superviktigt att vi är överens om vad vi menar när vi säger ord, exempelvis nybyggnadskarta. Vad innehåller en nybyggnadskarta för information i din värld? I min värld?

Med mycket möda och stort besvär närmar vi oss varandra bit för bit med att komma överens i de stora frågorna. Vad är? Hur då? Varför? Nu har vi kommit så långt att vi har kunnat skapa testmiljöer där det som vi har kommit överens om ska omvandlas till verklighet. Vi går en spännande vår tillmötes och tar nu steget från tanke till handling…

Lena Karlsson/

arbetspaketledare i arbetspaket AP 2

Riskanalys

Förra veckan var det fokus på riskanalys. För alla projekt behövs en riskanalys, inte minst för ett så stort och geografiskt utspritt projekt som detta.

I torsdags, den 22 februari, hade styrgruppen möte och skulle göra sin riskanalys för detta året. AP-ledarna deltog också och hade även förberett med riskanalyser för respektive arbetsområde inför mötet med Vinnova i januari. Eftersom en grupp satt i Karlskrona och en grupp via Skype användes mentimeter, ett interaktivt webbaserat presentationsverktyg, för att skicka in identifierade hot och risker.

Grupperades i kategorier

Dessa grupperades i kategorier som till exempel handlade om kommunikation, målstyrning och personalomsättning. Därefter klassades riskerna utifrån hur stor sannolikhet det är att de inträffar och hur stor konsekvensen blir om det sker i en skala (1-4) som multipliceras med varandra. Eftersom vi hade valt att gruppera de vanligast förekommande riskerna blev det också många med hög sannolikhet och hög konsekvens får då ett värde på 16. Det sista steget är att föreslå åtgärder för riskerna och styrgruppen prioriterar därmed de med högst klassningspoäng först. Riskanalysen ska färdigställas under denna vecka.

Johan Lingebrant/
AP-ledare arbetspaket AP1

Får jag lov?-medlemmar på workshop i Karlskrona

Den 8-9 februari hade Får jag lov?-projektet en workshop i Karlskrona. I grupparbeten diskuterades förbättringar i informationsmodellen med objektsbeskrivningar. Hur informationen ska benämnas och hur kodar man upp den? var en av frågorna.

 

Den 8-9 februari hade Får jag lov?-projektets medlemmar en workshop på Dockside i Karlskrona. Då presenterades och reviderades process- och informationsmodell 1.0  som projektet tagit fram för sin första prototyp – en serietillverkad villa som byggs på jungfrulig mark där det finns en ny modern detaljplan. Grupparbeten och presentationer stod också på programmet.

Digital detaljplan framtagen

Närmare ett 40-tal projektmedlemmar deltog under de två dagarna. För att ha ett så enkelt fall att utgå ifrån som möjligt har projektet tagit fram en första prototyp – en serietillverkad villa där det finns en ny modern detaljplan som följer standarden för digital överföring av planinformation och Boverkets planbestämmelsekatalog. Den som söker har en fastighet som hen vill bygga på och där sökanden vet vilket hus hen vill söka bygglov för. En digital detaljplan är framtagen i Höganäs kommun. Den är gjord enligt Boverkets senaste planbestämmelsekatalog.

Prövar mot enkla planbestämmelser

– Vi börjar med att pröva mot enkla planbestämmelser såsom användning, placering, storlek och höjd. När detta fungerar skalar vi upp och lägger upp fler planbestämmelser, säger tillfördnad projektledare Petronella Enström.

Höganäs kommun är den testmiljö som har kommit längst i projektet. Projektet har fyra testmiljöer till. Det är Halmstad, Vellinge, Norrköping och Boverket.  Testmiljöerna testar olika faser i bygglovsprocessen. De systemleverantörer som är kopplade till projektet utgör kärnan i testmiljöteamen för att ge återkoppling på hur mycket av Får jag lovs provesser och informationsmängder som redan stödjs i dagens system.

Medan processmodellen beskriver hela processen innehåller informationsmodellen objektsbeskrivningar och all information som behövs i ärendet, exempelvis fasadritning med uppgifter om fönster, dörr, fasad, färg och sockelhöjd. Ur BIM-modellen, building information model, hoppas man få ut uppgifter som boarea, bruttoarea, byggnadsarea och byggnadskroppsanvändning.

Rätt nivå – en utmaning

En utmaning är att hitta rätt nivå på processen och fånga de aktiviteterna som är viktigast i arbetsflödet. Projektet är också tvunget att ha med de aktiviteter som det är rättsligt krav på i processen. I processmodellen beskrivs också vilka datakällor som man kan behöva utbyta information med i de olika aktiviteterna – Skatteverket för personuppgifter, Bolagsverket för företagsinformation och E-legitimation.

Projektet tittar också på gränssnitt och överlämningspunkter, det vill säga data som behöver utbytas mellan olika aktörer och hur den ska utbytas. Anders Skog, från standardiseringsorganet SIS presenterade förslag till gränssnitt för detaljplaneärendehantering gällande planinformation.  Under grupparbetet på workshopen kom också upp frågor om hur informationen ska benämnas i en informationsmodell för att man ska förstå vad det handlar om, och i nästa steg hur man kodar upp informationen?

Malin Andersson/

Kommunikatör

 

 

 

 

 

 

 

 

Ny arbetspaketledare för AP5

Arbetspaket AP5, karta, har fått en ny arbetspaketledare. Det är Birgitta Ryden, från Lantmäteriet, som övertar Carin Tornebäck Jonsälls uppdrag. Birgitta kommer att stödjas i sitt arbete av Anders Grönlund och Thomas Lithen, också från Lantmäteriet.

En av arbetspaket AP5:s arbetsuppgifter är att fundera över hur projektet kan leverera den geografiska informationen som behövs in i en automatiserad och digital bygglovsprocess. Det kan exempelvis röra sig om geodata som beskriver befintlig byggnation, fastighetsgränser och berggrund.

Bestämmelser för tomten

När sökanden har valt en fastighet och en tomt ska sökanden få reda på ” vad finns det för bestämmelser för min tomt?” Sökanden ska få svar i ett tidigt skede av processen för att veta om hen kan gå vidare eller inte.

Det kan även gälla en åtgärdsspecifik åtgärd som att sökanden vill bygga ett staket, då behöver kanske inte alla delar i den geografiska informationen visas  för sökanden. De delar i kartinformationen som inte stödjer sökandens åtgärd, behöver inte visas för sökanden. Sökanden ska få information om vad som gäller för just sin åtgärd, men behöver inte veta varifrån informationen hämtas – om det är från Lantmäteriet, Skatteverket eller annan part.

AP5 ska dessutom stödja krav från AP4 om att all relevant data ska arkiveras för en rättssäker process.

/Malin Andersson, kommunikatör