Får jag lov?-medlemmar på workshop i Karlskrona

Den 8-9 februari hade Får jag lov?-projektet en workshop i Karlskrona. I grupparbeten diskuterades förbättringar i informationsmodellen med objektsbeskrivningar. Hur informationen ska benämnas och hur kodar man upp den? var en av frågorna.

 

Den 8-9 februari hade Får jag lov?-projektets medlemmar en workshop på Dockside i Karlskrona. Då presenterades och reviderades process- och informationsmodell 1.0  som projektet tagit fram för sin första prototyp – en serietillverkad villa som byggs på jungfrulig mark där det finns en ny modern detaljplan. Grupparbeten och presentationer stod också på programmet.

Digital detaljplan framtagen

Närmare ett 40-tal projektmedlemmar deltog under de två dagarna. För att ha ett så enkelt fall att utgå ifrån som möjligt har projektet tagit fram en första prototyp – en serietillverkad villa där det finns en ny modern detaljplan som följer standarden för digital överföring av planinformation och Boverkets planbestämmelsekatalog. Den som söker har en fastighet som hen vill bygga på och där sökanden vet vilket hus hen vill söka bygglov för. En digital detaljplan är framtagen i Höganäs kommun. Den är gjord enligt Boverkets senaste planbestämmelsekatalog.

Prövar mot enkla planbestämmelser

– Vi börjar med att pröva mot enkla planbestämmelser såsom användning, placering, storlek och höjd. När detta fungerar skalar vi upp och lägger upp fler planbestämmelser, säger tillfördnad projektledare Petronella Enström.

Höganäs kommun är den testmiljö som har kommit längst i projektet. Projektet har fyra testmiljöer till. Det är Halmstad, Vellinge, Norrköping och Boverket.  Testmiljöerna testar olika faser i bygglovsprocessen. De systemleverantörer som är kopplade till projektet utgör kärnan i testmiljöteamen för att ge återkoppling på hur mycket av Får jag lovs provesser och informationsmängder som redan stödjs i dagens system.

Medan processmodellen beskriver hela processen innehåller informationsmodellen objektsbeskrivningar och all information som behövs i ärendet, exempelvis fasadritning med uppgifter om fönster, dörr, fasad, färg och sockelhöjd. Ur BIM-modellen, building information model, hoppas man få ut uppgifter som boarea, bruttoarea, byggnadsarea och byggnadskroppsanvändning.

Rätt nivå – en utmaning

En utmaning är att hitta rätt nivå på processen och fånga de aktiviteterna som är viktigast i arbetsflödet. Projektet är också tvunget att ha med de aktiviteter som det är rättsligt krav på i processen. I processmodellen beskrivs också vilka datakällor som man kan behöva utbyta information med i de olika aktiviteterna – Skatteverket för personuppgifter, Bolagsverket för företagsinformation och E-legitimation.

Projektet tittar också på gränssnitt och överlämningspunkter, det vill säga data som behöver utbytas mellan olika aktörer och hur den ska utbytas. Anders Skog, från standardiseringsorganet SIS presenterade förslag till gränssnitt för detaljplaneärendehantering gällande planinformation.  Under grupparbetet på workshopen kom också upp frågor om hur informationen ska benämnas i en informationsmodell för att man ska förstå vad det handlar om, och i nästa steg hur man kodar upp informationen?

Malin Andersson/

Kommunikatör